Stolen jag sitter på har fyra ben.
Själv har jag två.
En granne har bara ett
och så kan det också vara med stolen.
Man får klara sig med det man har.
Och det finns ju hjälpmedel.
Frågan är om jag trampar nedåt
eller om jag lyfts upp när jag går.
Sånt där frågar man sig
när man läser Aspenström
och plötsligt finner att man går på händerna,