Trettionionde dagen

Jag ringde.

Du svarade.

Du lät trött. Men ändå... glad.

En stor sten föll från mitt bröst.

Du sa att du mådde så där. Inte så bra. Men så där.

Och så pratade vi fyrtiofyra minuter. Fyrtiofyra minuter. Det är ganska mycket det. Och du ville efter tjugo minuter att vi skulle prata mera. Och vi bestämde slutligen att vi skulle prata med varann nån gång ibland. Jag ska ringa när snön gått bort. Och när jag sa att jag ska komma varje år i september och plocka lingon undrade du om jag inte skulle plocka något annat också. Och när jag sade blåbär suckade du lite och jag sa att jag vill plocka annat också, äpplen t ex, och du blev nog egentligen ganska glad. Tror jag.

Och att jag bryr mig om hur du mår, det tycker du om.

På slutet av samtalet andades du så där som du inte ska. Som du inte får.

Och så tycker du att jag ska få ordning på mitt liv.

Det tycker jag också.

Jag kommer till dig i september och får ordning. Blir det bra?

Vilket gott humör jag blev på!

Trettiosjätte dagen

Fruktansvärt ledsen kan jag bli ibland. Kraftlös.

När jag vaknade idag var det så.

Utan kraft.

Utan mod.

Endast hos dig söker min själ sin ro. Hos dig, min Mjuka. Endast hos dig.

När jag har dig frågar jag efter intet på jorden.

Men jag har inte dig.

Värst är det när vi har bråkat hemma. Och tjatat. Och missförstått. Och gett varandra dåliga känslor. Jag blir totalt kraftlös. Kraftlös. Och så börjar jag drömma om dig. Hoppas på dig. Och bilderna kommer. Jag ser dig överallt. I dag när jag åkte bussen. Du satt där. Jag såg dig snett bakifrån. Gode Gud, när ...

Fruktansvärt ledsen blir jag.

Kraftlös.

På tisdag har det gått fyrtio dagar och fyrtio nätter av denna ökenfärd. Är det slut då? Ringer du då?

Trettiofjärde dagen

Ingenting får jag göra ens. Det vore förödande. Så, gör ingenting!

Om du gör något och du drar iväg med henne på något sätt ligger det ett väldigt stort ansvar på dina axlar:

att göra henne lycklig,

att få henne att må bra

att se till att hennes barn mår bra

att hålla dig frisk och stark

att ge henne det hon och hennes barn behöver

Inget ska du göra!!!

Oavsett hur du mår, hur ont i själen du har

Oavsett hur mycket du längtar

Oavsett hur mycket du undrar

Inget ska du göra!!!

Kom ihåg det!!!

Igår kom sorgen över mig igen.

Så det gjorde ont.

Du kom när Göte berättade om Pite havsbad

Och sen när jag funderade över begravningen av det ofödda barnet

Då kom du

Jag började se dig

Först i vattnet

Lycklig

Badande

Sen kom riskerna över mig

Men såg dig

Det gjorde jag

Och det gör ont när du kommer

För jag längtar så fruktansvärt efter dig

Du Min Mjuka!

Du min skakande

Du min älskande

Aldrig blir du min

Det började åska

himlen var fruktansvärd

orange, mörkblå, grå, gul, farlig

jag satt i en bil, skyddad

vände mig om och såg när åskan slog ner

i en springande kvinna

fruktansvärt!!! måste ut!!!

vaknade