liksom att jag måste skynda mig att fara all världens väg. för tänk om det väntar någon någon annanstans och inte här.
det kan bli pressande att ha blivit utvald för sin skönhets skull och jag tror inte att jag tycker vidare värst om det.

skynda skynda han skriver brev om att jag är fullkomlig. men mest känner jag mig svullen och bukstinn, lite som på graviden eller snedden om man kan säga så. tror att chipsen har mörkat min charm och det bubblar och skär in i linningens svårartade linje. jag har åldrats mer än vad jag förväntade mig. bara på några dagar har jag hunnit med att bli flera nätter äldre och jag har väntat. men aldrig på honom. han som är borta och förbi i annan stad har jag inte lovat ett skapandes grann. så det vill jag lova att allting finns på närmare håll. både någon och chipspåsen inom räckhåll.