Åren har gått
med vindens hasighet
det känns som om
det är aldrig är stilla,
aldrig är stiltje.

Mitt liv kan ta slut
när som helst,
ska jag bara sitta
och vänta
på att slutet ska komma.

Ska jag jobba på
som om det aldrig tar slut.
Ska jag bara acceptera
att det är så?
Ska jag bara sitta ner
och vänta?

Ska jag ställa alla frågetecken
och inte godkänna punkt.
Ett kommatecken är väl okej,
men aldrig punkt.
Livet varar inte för evigt
här på jorden.

Livet fortsätter någon annanstans
men det hjälper inte mig nu!
Det är här och nu
som jag existerar.
Så vad hjälper det mig
att Gud har något annat
i beredskap åt mig.

Det är här och nu
som livet betyder något
för mig.
Ska jag acceptera att mitt liv
kan vara slut
nästa minut.