Uppvaknandet var det värsta.
Alla lögner, som likt likmaskar, hade serverats henne.
I drömmen hade det varit den mest naturliga sak och förefallit vara underbart.
Hon såg sig själv gapa villigt och låta sig matas med de vita små odjuren.
Och nu, när hon vaknat, magen vände sig i henne och vämjelsen var outhärdlig. Hon blundade och svalde.
Sen kom hela magsäckens innehåll upp kaskadsvis.

Hon såg på spyan.

Äcklad.

Men befriad.