Hej. Jag heter Saga och jobbar i skolan.
Jag skall inte störa länge. Bara berätta litet om min vardag och det viktigaste arbete som finns: att form ... att arbeta med våra minsta.

Det är bra att man kallar all riktigt utbildad personal för lärare, kan jag tycka. Det gjorde man minsann inte förr. Då kallades man dagisfröken och det hette att man jobbade på dagis. Det är skönt att det inte är så längre. Liksom mer rättvist, kan jag känna.

Nu för tiden är det viktigt att fortbilda sig och reflektera. Det är svårt att hinna med ibland. Jag brukar försöka reflektera över dagen på kvällen, när jag lagt mig. Om nu inte Gunnar vill ... fast orkar jag inte med honom brukar jag påpeka att jag måste läsa någonting viktigt för jobbet. Och det ÄR verkligen viktigt. Vad Gunnar än säger.

Ibland skojar Gunnar och kallar mig; "min lilla tappra dagiskapten", och frågar; "Har ni låtit de meniga leka ifred någonting idag?".
Ja, se karlar ... fast det är inte hans fel. Han har bara så svårt att hänga med i utvecklingen, stackarn. Men jag hänger med! Jag har ägnat många kvällar åt självstudier. Barnpedagogik. Det är viktiga saker man lär sig. Lekens betydelse för barns utveckling, att de lärs turtagning, att de gör utvecklande saker och inte bara leker hur som helst! Det är mycket viktigt att dokumentera verksamheten också. Sådant där förstår inte Gunnar. Men så är han ju karl.

Ibland finns det kvällar då man har svårt att hitta någonting engagerande att läsa, kan jag känna. Och då är det svårt att somna.
Fast jag läste i pressen - och det är viktigt att hänga med i det som skrivs - att sömnforskarna säger att man inte skall läsa engagerande saker innan man skall sova. Man skall visst inte sitta framför datorn heller. Antagligen skall man inte sitta alls. Man skall ligga. Och läsa någonting lätt och avslappnande. Fast det tror jag inte Gunnar skulle respektera. Han skulle nog tro att jag hade tid med sex, kan jag tro.

Det kan vara svårt att hitta lätt och avslappnande litteratur också, kan jag tycka. Så fort min idé om sagoboksklubben för lärare kommer igång, skall jag läsa sagoböcker innan jag somnar. Det finns mycket att reflektera över i dem också. Till exempel: vilket genusperspektiv har författaren? Hur beskrivs könsrollerna? Vad betyder könsrollerna? Sådant bara MÅSTE man reflektera över innan man låter beställa böcker till skolan.

Redan när jag var dagmamma var jag väldigt medveten. Jag begrep minsann hur viktigt det är att lära barnen att alla är lika mycket värda och att det inte finns någonting som kallas pojk- eller flicksaker. Pojkarna fick hjälpa till i köket precis lika mycket som flicko ... fast det är klart, när middagen skulle bli färdig tills Gunnar kom hem, fick ju de duktigaste flickorna hjälpa till. Så det blev klart i tid, menar jag. När det gäller städning fick pojkarna minsann vara med precis lika mycket som ... fast det är klart ... Pojkar är pojkar och vissa saker får man helt enkelt inte in i skallen på dem. Ta mina egna barn, till exempel. VEM var mest att lita på när det gällde att hålla ordning på sitt rum? Jo, det var allt Kajsa och Karin, det. FAST jag minsann kämpade på med Kaj, Klas och Krister. Ja, se pojkar ...

Jag har fått en enastående idé som jag skall framföra vid nästa personalmöte. Jag skall nämligen föreslå att vi skall låta barnen ha fri lek ute VARJE DAG. Det blir någonting helt nytt och vi blir det första dag ... förskolan i kommunen om vi inför detta. Jag hörde nämligen på radion att forskare kommit fram till att barn mår bra av att använda sin egen fantasi och utveckla den ute i det gröna. Det är en viktig forskning och jag har reflekterat över den. Då kom jag fram till den här underbara idén om att vår förskola kommer att bli den förs ... att det är så bra för barnen att ha fri lek ute vid den lilla skogsdungen invid förskolan VARJE DAG.

Oj, är klockan så mycket? Inte visste jag ... måste hinna städa och ta in tvätten innan Gunnar kommer. Han är så noga med sådant, min Gunnar. Rent och snyggt skall det vara i hemmet och tvätten skall väl inte hänga ute och dingla på klädlinan i evigheter, heller? Nu när Gunnar blivit pensionär vill han att det skall vara fint i trädgården, så att han riktigt kan njuta av livet som pensionär.

På vårarna planterar Gunnar åt mig i trädgårdslandet, så att jag skall ha någonting vettigt att göra på semestern. Han är så omtänksam, min gubbe. Och det känns så meningsfullt att sylta och safta. Speciellt till pojkarna. Ja, jag vet inte vad det är ... men det verkar då inte som om deras sambos kan det minsta ... ja, se ungdomen nuförtiden, kan jag känna ... är så ... ja, jag vet inte riktigt, men nog kan jag tycka att de unga kvinnorna knappt kan NÅGONTING alls. Och så de kör med sina karlar! Som om vem som gör vad, är det viktigaste i en relation! Herre Gud, brukar jag tänka, jämlik kan man ju vara på så många sätt. Nej, oj vad tiden rusar. Nu måste jag sluta och ta hand om mitt. Annars blir inte Gunnar god att tas med, som jag brukar skoja.