Va bra!

Gud vilken fantastisk idé!

Va duktig du är!

Mitt arbete har blivit ett terapeutiskt litet kollo där alla är jävligt positiva till allt jag gör vilket jag har svårt för eftersom jag inte kan ta en komplimang som en vanlig människa.

Det vet alla om på något sätt så jag blir överöst med massa oförtjänta utrop.

Och när jag klagar får jag höra att jag bara tror på det som är negativt.

Klart jag gör, jag har aldrig varit så plågad som nu, varför är alla så nöjda och glada och vad för hemskheter ligger och lurar därbakom?

Jag bygger fina murar och försöker täppa till med massa skit men när jag lämnar en plats så kommer alla och bär bort mina tegelstenar och lägger undan och bjuder mig på bullar och skit.

Man tror inte det är sant, vart är världen på väg egentligen?

Jag försöker betala tillbaka med tankeläsning, ingen hinner ens tänka vad som fattas innan jag är där och lägger dit det.

Nån jävla ordning får det väl ändå vara.

Det är en ond cirkel.