att flytta berg, kan kännas tungt och svårt
men när man rott allt i land, och den tunga
bördan lagts åt sidan

då har man rätt att känna både glädje och
stolhet, och allt slit det förde med sig, var
mödan värt

just så känner jag mig nu, när jag väl bestämt
mig, och förstått, att verkliga vänner, gör inte
varandra illa, dom finns där, stöttar, i både sorg
och glädje

jag hoppas tiden läker mina sår, jag undrar om
du har förstånd, att förstå vad mycket ont, hur
många tårar, som runnit ner för min kind

till dig som jag trodde var min vän, säger jag, förlåt
men vän med dig kan jag inte vara längre


anits 2 november 2009