knivskurna beslut
och ärrbildningarna därpå

du passar in såklart,
du är

som en rysk folkdans
på ett tjetjenskt tåg

och du betraktar rälsen över eld, dimman
suddar ut konturerna





hon sitter med kinden
i handen

blå rök ur glasfat: babels torn

hon pratar
pratar

hon pratar, det låter som
jordbävningar






du sa att staden skulle vara dålig
för mig

du sa att den aldrig blir färdig;
grävskopor, brustna trottoarer
blanka fönster och ånga
från kloaker,

men allt den gjorde

var att släppa lös mina
skrämda tankar;



vem är inte en flykting
från sin mors fitta

vem är inte en bit
som saknas
från någon annans kropp