knivskurna beslut
och ärrbildningarna därpå
du passar in såklart,
du är
som en rysk folkdans
på ett tjetjenskt tåg
och du betraktar rälsen över eld, dimman
suddar ut konturerna
hon sitter med kinden
i handen
blå rök ur glasfat: babels torn
hon pratar
pratar
hon pratar, det låter som
jordbävningar
du sa att staden skulle vara dålig
för mig
du sa att den aldrig blir färdig;
grävskopor, brustna trottoarer
blanka fönster och ånga
från kloaker,
men allt den gjorde
var att släppa lös mina
skrämda tankar;
vem är inte en flykting
från sin mors fitta
vem är inte en bit
som saknas
från någon annans kropp