"...Vi svor en vänskapskod, att vi alltid skulle förbli unga och virila. Och inga gamlingar skulle rätta in oss i ledena och tala om för oss när vi skulle bli gamla eller vuxna. Vi levde i en sorts symbios med tiden, där klockorna stod stilla tills det var dax att gå vidare. Vi levde i ett deja´vu som tidsmänniskor, i en bubbla som inte skulle spricka föränns vi började jobba på de vuxnas villkor. Partyn avlöste varandra liksom brudarna blev nya, och polarnas gemenskap förstärktes. Nattens våndor växlade, och blev till sköra skira dagssländor som sökte andras nektar. Bagateller som skränande väckarklockor existerande knappast, och tv´n gick runt på endast 2 kanaler som varvades med High Chaparall, Helgonet, Cannon och Kojak som frenetiskt slickade på sin klubba. Samtidigt som vi spanade in Hylands Hörna med föräldrarna fast vi inte ville och åt traditionsenligt lövbiff bearnessås med rösti, och drack hinkvis med coca-cola fast bara för syns skull. Vi rumlade runt med olika brudar när vi hade föräldrarfritt ( FF ), och ingen brydde sig om morgondagen. Livet lekte, ståndarna och pistillerna regerade och tillsammans kände vi oss som odödliga kroppar inlindade i ungdomens sköra puppa. Som till slut ska blomma ut, i en vansinnigt stilig och mogen fjäril. Men trots att vi flummade runt, hjuligt själsligt. Så var vi finniga tonåringar i en tid, då allt runt omkring oss skapades till det som vi ser idag..."