Djupt ner i brunnen
i svartsynens dag
väntar, snart funnen
mitt själviska jag
ogrävd men själsligt försakad
utfläkt i sanning bejakad

Långt bortom synen
i självömkans dal
gömmer försynen
sitt osagda tal
väntad men ömkligt betraktad
synad och vekligt föraktad

Ack

Så talar en dåre av ohöljt beslut
- nu lämnar jag tiden, och tiden är slut
Men mörkret ska vika i nedan
jag vaknar i himlen och sedan
ska evighet skjuta salut!