Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
they shaved her head she was torn between Jupiter and Apollo a messenger arrived with a black nightingale I seen her on the stairs and I couldn't help but follow, follow her down past the fountain where they lifted her veil


drömmen tar vid där kokainet tar slut





lägg dina omfattande tankar
runt den sprickfulla solen

det är snart sommar igen;

rosenbladen regnar i en trädgård någonstans
där du minns
de döda släktingarna;

din pappa
hans pappa, din morfar, deras fäder;

en strid ström av män

en sorts flod

¤

en tramporgel pumpar sin puls
under marken

dina fötter vibrerar; någon
eller något
väntar under den asfalterade ytan;

måhända var det därifrån du kom, iallafall
är det dit du ska

¤

amigo, dina länder är för små;
din ork
en himmels ocean,

men din tafatta kropp
viker sig
som en trasig docka, jämrar sig
undrar
hur du kunde gå så långt
på bara ren
och skär
viljestyrka

¤

vrid ner dina höga ljud
under en madrass
i ett rum
där pakistanerna erbjuder flykt
till de som redan försvunnit

det är dom som är ditt förflutna


du minns;
insidan av pungen

hans ofullkomlighet;

ditt arv

*

glöm inte; de vackra
de saknade,

de som faktiskt

tänker på dig

*

en trollpacka går och förbannar
spanjorerna
som inte bryr sig,
de kanske är vana

vad vet du;
bara en gringo på besök
i det drömda landet
där bergen besjunger blod som tömdes
på trettiotalet
men som syns än


du stannar upp, slänger 50 cent
i hennes knotiga hand

och hon säger: gud är god, han kommer
höra din bön


du går vidare
ner längst raval, tänder en fortuna red

tänker
inte så mycket mer på det











Fri vers av Robert W
Läst 1940 gånger och applåderad av 26 personer
Publicerad 2010-01-22 18:36



Bookmark and Share


  LePenseur
Har läst den här en del gånger nu. Varje dag, de senaste dagarna. Har inte riktigt kunnat få fram en kommentar som känns vettig, men jag ska göra ett försök nu, för jag gillar vad jag läser.

Den här luktar av dig lång väg. Samma berättande stil, samma sköna känsla bakom varje ord. Bilder, sekvenser fulla av nån känsla som är... vacker på håll men jävlig att vara i? Om man känner nåt alls.

Hela stycket "amigo, dina länder" är en pärla. Vrålgillar det. Mer än resten.

"glöm inte; de vackra
de saknade,

de som faktiskt

tänker på dig"

Det här är också riktigt, riktigt skönt. Man glömmer ofta att någon faktiskt tänker på en...

Slutet känns klockrent. Det är... det bara sitter som en smäck. Är lite för bakfull för att precisera mer... men bra är det.
2010-01-24

    christie
Verkar som om du bara vill ha uppmärksamhet pga orden
2010-01-23

    christie
Verkar som om du bara vill ha uppmärksamhet pga orden
2010-01-23

  infantsgame
"men din tafatta kropp
viker sig
som en trasig docka, jämrar sig
undrar
hur du kunde gå så långt
på bara ren
och skär
viljestyrka"

Den biten är helt fantastisk :D Det andra är också bra, men det där.. Wow o:
2010-01-22

  Panda Delilah
EN LEK MED ORD
2010-01-22

  Panda Delilah
EN LEK MED ORD
2010-01-22

  Panda Delilah
KOKS
2010-01-22

    ej medlem längre
Avspänd och tillbakalutad text med korta, vackra, nästan filmiska episoder. Jag gillar det lätt mystika och ibland närmast underförstådda i dikten. Det bara halvt avslutade som får mig att stanna upp och tänka till. Härliga snapshots som fint ebbar ut mot slutet och avslutas med en avslappnad rökpaus.
2010-01-22

    J. Herward
filosofiskt nästan på gränsen till medialt... döden på min högra axel, lidndet på min västra oavsett om jag gillar dem eller ej, så är de ändå allas våra ständiga följeslagare. och oj vad vi strider....

Den här texten är gastkramande, kanske lite ångest inför graven? :)
2010-01-22

    tehdog
kärlek till
"måhända var det därifrån du kom, iallafall
är det dit du ska"
samt avslutningen. Tja.
2010-01-22
  > Nästa text
< Föregående

Robert W
Robert W