En ingång till mörkret,
en egen dörr
till andra sidan;

en möjlighet
att få luft.


Bita ihop
och bända isär
det kompakta
mot det marmorsvala.

Stiga in,
stiga ned
och hasa vidare,

försiktigt.

En hand framför,
en hand åt sidan
stryker vägg.

Steg
förlorar sig
i sidogångar
eller i en avgrund
några ögonblick;

en eon.

Inga rop,
inga röster,
bara andetag och ekon
bakom
likt piskor
över ryggen.

Här har många gått förut,
alla är den första.