Det bubblar i min tjärn
stora luftbubblor av svavel stiger till ytan

fyller morgonluften med en vedervärdig stank
de har väntat på botten
i så många år djupt nere i dyn

försökt dölja dem
simmat åt ett annat håll

men nu går det inte längre
nu måste det vidriga upp

bubblorna spricker som glas i morgonsolens strålar

jag kan inget göra längre

bara att sätta sig ner och andas
andas in allt och börja om

nu börjar en ny tid