Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så här i twilight tider fick jag bara lust att skriva om det alla tjejer i tonåren läser just nu.


Något som inte bör nämnas


Sjunde september någon gång vid midnatt.
Mörkret tillför en stor del i skräckscenen som utspelar sig, och vinden som viner i träden är perfekt bakgrundsmusik. Det som sker är inte något man ska tala om högt, inget man ska nämna inför vem som helst. Snarare en hemlighet, endast avsett för varelser av den sort som finns i böcker. De mörka gestalter som står vid sjön är likt statyer bleka och stela. Blott i deras ögon ser man tecken på liv.
Mannen längst ut till höger har ögon i samma nyans som silver och huggtänder som skimrar i månskenet. Att han för en vecka sedan upplevt sin trehundrafjärde födelsedag stärker bara de bevis som målats upp. Vampyrer i väntan på ett offer.
Kvinnan som tar sig hemåt genom parken den natten har bara otur. Hon har lämnat sin väninna efter en trevlig kväll med mycket vin och skvaller. Hennes röda hår rullar ner i mjuka lockar över axlarna. I hennes nätta, lilla, handväska ligger ett brev. Hoppfullt väntande på att bli öppnat gömmer det sig under glasögonfodralet och plånboken. Det stoppades ner i all hast på busstationen fem timmar tidigare av en vampyr. Hade kvinnan läst det hade det som sker aldrig skett. Hon hade inte ens klivit på bussen, utan gett vampyren en snabb blick och rusat därifrån – vettskrämd. Men hon läste det inte.
Och då väcks dem till liv, en efter en höjer gestalterna höger arm och vrider nästan mekaniskt huvudet till vänster. Synen knappt försämrad av mörkret och hörseln endast förstärkt. De hör hur gruset knastrar under hennes svarta klackskor, hör hur varje gruskorn glider undan bit för bit. Men det ljud som får deras längtan att ta över all annan aktivitet i kroppen är hennes hjärtslag.
Taktfast och ljuvligt.
För varje steg hon kommer närmre blir deras vilja så genomträngande att vampyren närmast henne inte kan hålla emot. I en snabb rörelse står han framför kvinnan och stirrar in i hennes ögon. Rött möter grönt i ett tyst ögonblick där kvinnan helt chockad inte kan göra någonting annat än stanna upp i rörelsen. Hon hinner inte dra mer än ett andetag innan de andra vampyrerna är runt henne och silvriga ögon blixtrar förbi innan de hugger. Klart blod rinner ner från de två små hålen. Hennes hy bleknar och ögonen sluts när smärtan genomborrar henne. Den tredje vampyren dricker i en gentlemannagest ur handen. Det är snarare som att han kysser än dricker. Passionerat, behagligt och längtansfullt för de kvinnan från mänskligheten till mörkret…




Prosa (Novell) av Lavju
Läst 228 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-11-22 20:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lavju