I min värld finns mycket, som många inte förstår
varför jag ibland går undan, behöver vara ensam
en stund

Tillsammans med andra som är hurtiga och duktiga
som tycker att alla ska ställa upp, göra sånt som för
många är så självklart

Jag kan inte det, när värken sliter och drar i kroppen
då går jag undan, kan inte, vill inte, orkar inte med
andra människor just då

Så kommer någon, som idag, har du ont, jag svarar
inte, orkar inte, så får jag höra, ja, mina mornar är
fruktansvärda, men tar jag två ipren, så blir allt mycket
bättre

Jag svarar inte nu heller, tycker inte om alla dessa
duktiga människor, som trots all värk, jobbar och
sliter, vill höra hur duktiga dom är

Jag orkar inte med att höra på, så jag går och börjar
med jag ska göra, tänker samtidigt, ta du dina två
ipren och jobba vidare, undrar,om du har sådan värk,
hur orkar och kan du då springa i trappan

Det är skönt, att det också finns människor, som förstår
och inte tjatar, gnatar och gnäller, när det inte går som
det är tänkt med det jag sysslar med, då finns det annat,
som passar bättre för trötta muskler och svullna leder

I min värld är jag glad och tacksam, för dessa människor
som förstår och inte gnäller, när jag ger upp vill gå hem
vila för att få nya krafter, orka med vardagen med allt vad
det innebär, jag är glad och tacksam, för att jag i min värld
lärt mig, att i den finns inga måsten, allt ordnar sig ändå
till slut


anits 27 november 2009