Måndag morgon, jag vaknar tidigt,
är så trött vill inte gå upp ur sängen
inte än, vänder på mig, försöker somna
om, det går inte

Jag sätter mig upp, känner hur trött
jag är i både kropp och själ, tänder
ljusstaken i sovrumsfönstret, går ut
i köket, tänder stjärnan i fönstret, gör
i ordning kaffe

Medan jag väntar på att kaffet ska bli
färdigt, ser jag ut genom fönstret, det
är mörkt regnet slår mot rutan, i husen
runt omkring är det mörkt i många fönster

Kaffet är färdigt, tar koppen med mig
sätter mig vid köksbordet, tändet det
första adventsljuset, gjorde det inte
igår, varken på morgonen eller kvällen
var rädd jag skulle glömma att släcka
det

Sitter ser in ljusets låga, känner tröttheten
bestämmer mig för att idag ska jag ta det
lugnt, vila, kanske läsa ut boken, som jag
nu håller på att läsa, sticka, kanske sova
en stund mitt på dagen

Ser att lamporna börjar tändas i firman bredvid,
den ena bilen efter den andra kommer, en del
har bråttom springer från bilen, in genom dörren
kanske rädda för att bli blöta av regnet, andra
tar det lugnare

Mitt kaffe har jag druckit upp, går och hämtar
lite mera, lugnet börjar komma tillbaka, hämtar
tidningen, försöker läsa rubrikerna, men jag är
för trött och glasögonen har jag inte med mig
till köket

Det börjar ljusna, nu ser jag vattenpölarna på
vägen, dom är många, undrar när regnandet
ska till slut, och när solen ska ta över dom grå
och mulna dagarna

Känner mig motiverad för att ha en lat och skön
dag, det finns inga måsten i mitt liv, det är något
jag har lovat mig själv, det löftet vill jag hålla, för
måsten det har jag haft så det räcker till, och blir
över




anits 30 november 2009