NÄR MURAR RASADE
Det var så mycket
som hände då
när min blick
landade på dig
och inte ville
vandra vidare
innan du också
sett på mig just så
omvärderingar
omprioriteringar
kände mig så maktlös
ville skriva mig ordlös
och det fanns sånger
som ville sjungas så
många gånger
om vita duvors vita
vingslag över röda
himlars brinnande ljus
och hur de tappade sina
fjädrar runt ditt lilla hus
om hjärtan som stod
i eviga eldars bränder
och hur jag famlade
tröstlös efter dina händer
när kärlek och smärta
smälte samman i en enda
längtande kropp
och hur sorgen ständigt
bytte melodi och skepnad
innan mitt väsen åter
började skena i hopp
Det var så mycket
som hände då
när jag blev faderslös
och insåg att jag var
kärlekslös
innan du började
se på mig just så
och jag började skriva
vår vackra men
smärtsamma saga
utan att veta hur
vi skulle kunna laga
allt det som gick sönder
när hjärtan krossades
mot dörrar som stängdes
när murar rasade bakom
svart gråt som brändes
Det var så mycket
som ville växa som
inte fick yttras i ord
men jag skrev det
gång på gång
rakt ur mitt hjärtas
nyvattnade jord
där du stod helt naken
där jag skakade om dig
med hetta som skulle
göra dig klarvaken
utan att vilja se
dess mörka baksida
det var aldrig min
mening att göra skada
det gjorde så ont att
se din själ våndas och lida
när det enda mitt hjärta
önskade se var dina
mörka ögon le