Avklädd alla lager
av fasader
stundvis sårbar
så naken

nuets skönhet
sköljer över mig
i kaskader

rullar in över mig
som vilda vågor
svämmar över livet
och drar med sig
alla stora frågor

spolar bort fotspåren
efter smärta som
kommit och gått
låter skönheten
stiga mot ytan

den solbelysta

smälter de
svåra minnena

de frysta

och låter dem segla
ut från hjärtats hamn
medan själen förtöjer
i en annan famn