här är huset där jag växte upp

i björken sitter sparvarna,
de ser på

genom dimman kan de oss
när vi går vidare

vidare,
årskurs för årskurs,
samma regn som förut och fortfarande
samma kvitter,
ljuder ifrån björken

det är tyst nu

ut genom dörren går jag
för att inspektera barndomens domäner
kylan har bäddat in omgivningen i skimmrande kristall
allt är tidens fel

en senare årstid, både
ett slut och
en början

vilka vingar väntar oss nu?