Vad hände med barnet som älskade livet,
Såsom vågorna smekte strandens bränning
Älskade det som var glömt och rivet,
Virvlade fritt i blomsterklänning

Vad hände med flickan som älskade våren
Och sjöng gräsets och grönskans vindsymfoni
Hon som log åt skyarna och de himmelska åren
Hon som såg dagen som den var och var alldeles fri

Och vad hände med pojken som älskade livet
Och seglade på badkarets stormande ocean
Han som levde sitt liv såsom drömmen var skriven,
En dag var han riddare, en annan indian

En kartong blev hjältarnas bonig och fort
Skolgården ett sagans äventyr
På fjäderlätta vingar flyger han långt bort,
Till landet dit skuggorna om natten flyr

Men så växer barnet och livet bleknar
Ty han får höra: ”en kartong är blott en kartong!”
Så barnet krymper och drömmen veknar
Med ens tystnar dess sång…

Ja, vad hände med de som
var orörda av ideal och förstörelse
De som skrattade och grät i ändlösa flöden
Såsom vinden sätter höstlöven i rörelse
Och får dem att älska livet och skratta åt döden…