I.

Vi föddes med svaret på den största frågan.

Men ingen lyssnar på oss. Så vi fortsätter

skratta, och spädas ut i glasen

där våra röster domnar och sjunker

Caféer är karuseller som snurrar

med unga, gyllene ansikten som ska dö.

II.

Sommaren blåser genom tomma lägenheter.

Spökkaravanen släpar tamburiner och

plåtburkar genom vår sömn.

Också idag är vi halvvägs bland levande .

 Solglasögon och serpentiner.  Vi värker av tid.

Studenterna vrålar. Det är nu de finns. 

Ändå faller regnet genom dem.