Kvinnor samtalar lågmält
så djupnar själen
öppnas luckorna till

Den Stora Vattenreservoaren

flyger duvor ut mot den
uppgående solen i öster
bär kvinnorna varandras bördor

så står jag då där utan skyddsnät
då allt det som jag visste skulle ske

Sker framför mina ögon

så rämnar mina murar

ut forsar mitt

Hjärteblod

det krossade glaset skär mina fötter
när jag går över stengolvet och

kall....tom....luft

behärskar mitt medvetande

- Alla vet ju hur en yxa ser ut


Blodet stelnar i formationer
som liknar Rorschasch-test

rosor i blod, fäller sina kronblad
i motljus

och sakta.... singlar de ner i sanden

Hon som gav honom yxan sade

- Under denna filt låg en yxa

men till varning gjorde hon ett tecken

-Dölj den, begrav den och frånta den all

betydelse, sa hon


Ty yxan är nyckeln


----oooo-----


Männen talar högt och osammanhängande
med rädsla i rösterna

- Vi hörde det, hur lampan föll,

hårt föll den till golvet!

den stora klockan tickar

tick...tock...tick,,,tock

som om vore det
en tidens varning till

Folket