så många saker ni säger sig binda oss samman med folket bakåt i tiden, jag tror er inte ens till hälften, och varken talar jag nu om neandertalare eller apor. tiden förändrar oss och allt. en gammal mjölkprodukt som ingen rör för det glada syftet påminner mig om dissonans härskande bakåt i tiden, harmoni som då lyssnades till för att vara melodiöst. nu passerad för att fyllas av en annan melodi av tycke.

transcendental i mina byxor men arbetande endast som sittunderlag, för är väl inte världen ur dina ögon något mindre romantisk för att kunna vara transcendental? dina intressen av frihet och att definiera det med att öppna musiken för att vara transcendental gör mig illamående. läs bara ordet och lyssna till det i ditt huvud - transcendental -, säkerligen ett ord stiftat utav idioter.