Man borde inte bli förvånad.
Men det blir man.
Ja, inte förvånad över att grannfrun
blir förälskad i den kvinnliga
brevbäraren...
(kärlek slår ju ner överallt, som
flugskitar i juni om uttrycket
tillåtes)

Inte heller att man plötsligt hittar
tretusen kronor i linneskåpet...
(jag hittar ständigt tretusen kronor gömda
i vantar och lådor som jag gömt för
att eventuellt ta till när nöden
visar sitt usla tryne...
Varför just tretusen är en intressant fråga
för en psykoanalytiker att utreda)

Att vi haft tre månader vinter, MED SNÖ,
är inte heller något att förundras över.
(Enligt meteorologerna är det snarast
något ständigt återkommande på våra breddgrader)
Världen är gammal och van.
Det är vi, människor, som är unga.
Vi har helt enkelt för kort minnesbank.

Men visst ÄR det konstigt att folk
köper nya plastpåsar varje gång de
inhandlar mat!?
Vad gör dom av de gamla påsarna?