Än en gång öppnas portarna mot sommaren
Än en gång får vi njuta av naturens mytiska prakt
Solens skådespel om kvällen
I symbios med det skiftande havet
Trädens siluetter verkar ruva på en hemlighet
En gåta som göms i tjärnens djup
I örnens blick

Den stora eken vars bark är fårad
Av årens makliga gång
I dess skrovliga hud kan man se vågornas rytm
I dess krona viskar vinden

Än en gång dela en okuvlig kraft
Kraften hos en nyutsprungen ros
Är kraften i sjöfågelns halsbrytande luftkonster

Än en gång får vi höra lärkans solo över ängarna
En sång av okonstlad lycka
Hennes lycka över att bara finnas till

Ja nu öppnas sommarens portar med en viskning
Glider upp utan ett ord
Och lockar oss med sin mystik

När larven svidar om till fjärilens praktfulla dräkt
När hagtornets grenar klär sig i snövit slöja
Kraften i det evigt skiftande havet
Göms i kattungens oskuldsfulla lek
I hans språng
Döljer sig en ändlös nyfikenhet och lycka över livet

I hans busiga blick
Ser vi naturens krafter
Kraften i svalans andlösa dykningar
Högt över marken är hennes hem

Den oändliga oföränderliga himlen