avlövade träd vilar
kastar skuggor
över snötäckt vatten

den stränga kylan
lite mindre sträng
för en dag

lockar ut ett lämmeltåg
med neddragna mössor
i pannan

idag vågar händerna
ut ur sina beklädnader

dina och mina

ett fingertryck
skapar eviga ögonblick

                  *

på andra sidan isvattnet

kyrkan
nästan alltid tom

minns sommardagen
när hon sjöng för dig

Du vet väl om att
du är värdefull

du en krypande
parvel under
stenkyrkans
välvda kupol

lyfts högt mot taket av prästens armar

när hennes röst  ljuder klar
som en gåva till dig

       *

snön på väg bort

i storstadssoffan
andas vi ut

tiden finns kvar

du berättar om spelet
och alla vänner du fått
och om den konstiga
maskinen där hjärnan
kan beskådas

svårast var att ligga
still så länge

du borrar ditt huvud
i lapphundens päls
han slickar ditt öra

vi njuter av Mac Donalds
du snurrar stolt runt
i din nya vårjacka

vi turas om att skjuta vagnen
med de konstrande hjulen

sakta fylls den med mat

minns din varma kram
när jag åker mot norr
på den isfria vägen

ledsagad av solen

Du vet väl om att
du är värdefull
att du är älskad
här och nu

åker över bron
isen över älven
finns ännu kvar

passerar kyrkan
svänger höger

© Eva Langrath 2010