Hon sitter i
ett kyrkorum fyllt
av sång

Judas sjunger
ditt folk har du förlett

(hon tänker att
många gånger
i livet,
har hon förlett
sig själv)

Maria från Magdala
tvättar Jesu
fötter med sin
sång: nu skall du
bli stilla

Kafias och Hannas
vill död

Pilatus dröm
stiger som
himmelstoner
upp mot koret

han  vill inte
ha skulden, för
denne mans död 

(hon vägrar att
ta på sig någon
annans skuld
och hennes egen
skuld, den är
förlåten)

Så bjuds
till sista måltid
genom bänkar vandrar
bröd och nattvardsvin
flera hundra mänskor delar

till toner om
aposteln som
skriver evangelium
och kanske en gång
skulle bli känd

(hon vidrörs
sluter ögon,  känner
sorg och befrielse
på en och  samma gång)

Jesus ångest
kramar
i Getsemane,
hans ord:
jag vill förstå

Jag skall dö.

(så verkligt
har hon
aldrig känt
hans ångest förr)

Pilatus vill
slippa undan, sjunger:
förstår du inte
jag har makten att
ta ditt liv

Jesus svarar
du har ingen annan
makt än den som är
dig given

(hon vet
att hon återtagit
makten över sitt
eget liv,  hon
är  fri)

Herodes gycklar
Judarnas kung

(smärtsamt
är det att bli
hånad)

Maria från
Magdala och
Petrus förenas i
sin sång:
kan vi börja om

(hon vilar i
det nya, bär
förhoppning)

så korsfäster
då hopen
sin Superstar

i kyrkans mörker
bärs korset ut

så läses
ur Johannes evangelium
om kvinnorna
som hittar en
bortvältrad sten och
graven som är tom,

och ängeln som
berättar att:

han lever

(hon hoppas,
och hon minns
en annan kyrkas
tomma rymd där
två  vandrare
gick sida vid sida)

© Eva Langrath 2009