Tiden är mig hack i hälarna, knackar mig på axeln och frågar inte om han får lov. Jag är inget vidare på foxtrott och inte låter han sig föras heller. Knappast ens förföras. På några sekunder har år och decennier rusat iväg.
På schäslongen ligger däremot hans frände Ålder och väntar på mig. Vill bestiga min kropp och förtantliga mitt sinne.
Du kan få rista tecken i mitt ansikte och stoppa tyngder i mitt skinn. Ja, du kan få min kropp säger jag då, men sinnet har jag skänkt till barnet inom mig.