Ja, för världen tar sannerligen slut
jag har kommit dithän nu,
att jag inte längre behöver fundera!

Man kan vandra och vandra, likt en
pilgrim, som om vore den oändlig
men vägen betyder ingenting
nu återstår bara upprepning

vid vägs ände, inser jag
att bland de tomma ämbaren
pappkartongerna, plankorna
rostiga vinscharna där
vi övermanas av tröttheten
finns ingenting

endast de trista resterna
av civilisationen, där är

verkligen slutet på tillvaron

och den sista månen

lyser mångata över
blankt hav