En pendyl under en glaskupa
på en skänk i en äldre dams hem

guld syns genom glaset
lever ett sakteligt liv i tid

blev jag ensamn och röd i ögonen
kvällen jag drunknade i ett vattenlås
rann jag ut med tvättvattnet

till min egen förlösning
vätte jag mig ett ensamdop
isoleringen ville inte brista
trots knackande från insidan
är jag kycklingen i
ägget som inte kläcks

knäna värker nu när
så länge jag har legat på dem
i bön om en mänsklig kontakt

men vem vågar närma sig
en så krävande uppgift