Poesin är ofta förebådande....

Kafé 44 blev snabbt en etablerad
öppen scen för poesi och musik
när sjuttitalets vänstervåg var på väg
att ebba ut och samhällscredot gled
över från Solidaritet och jämlikhet
till "Älska dig själv" och "Vinn eller förlora"

Det var en öppen scen där man inte sällan
fick truga folk att gå upp och läsa
Och en möjlighet att själv arrangera
ett program över en hel eller halv kväll
Själv gjorde jag bland annat ett minnesprogram
kring 1968 där 1988
Ironiskt nog ihop med John Carlberg
Son till en av de största "vänsterkarriäristerna"
Anders - numera VD kristen och kompis
med högerparet Adelsson

Några från den "avgående vänstern" började
ägna sig åt poesi medan andra gjorde karriär
inte minst inom media
och i organisationssammanhang

Poesiscenens två grundare på 44:an
gick sen varsin väg i den nya tidsandan
En öppnade en reklam- och träningsscen
för de stora förlagens adepter
medan den andra importerade Slam
som var en revolt mot den akademiska
poesin i USA

Reklam och tävlingar - båda perfekt
anpassade till det Marknadssamhälle
som nu lärde oss konsumera mera
och till varje pris bli en vinnare
Givetvis fick båda Marknadssamhällets
ekonomiska stöd

Förlagen behövde mediala poeter
och Poeternas Estrad på Mosebacke
blev en god träning inför större sammanhang
Slamtävlingarna blev bara en liten
del av det tävlingsraseri som nu började grassera
överallt i media och samhälle och samtidigt
en ny karriärväg in i den Litterära Institutionen

Räcker det inte med att man tävlar med sig själv
på en fri och öppen scen??!!
Och samtalar om sin egen och andras poesi
Och slipper dömas vinnare eller förlorare av
en domstol/jury vars enda kontakt med poesin
är denna ståuppunderhållning?

På sjuttitalet var det många som "kom in"
eller "kom ut" i samhället
Inte minst poeterna som knappast engagerat
sig sen de revolutionära arbetarpoeterna
i början av 1900-talet
Göran Sonnevi gick i spetsen med sin
berömda dikt om Vietnamkriget och snart
stod en hel poet-och författargeneration på de
kulturella barrikaderna och skakade
kraftigt om hela det litterära etablissemanget
Tänk bara på Göran Palm Jan Myrdal
och Sara Lidman som var portalgestalter
i denna strömning som förstod vilken
samhällelig betydelse litteratur och
andra konstarter kan ha
I god efterföljd till historiens stora poeter

Efter vänstervågen kom reaktionen på
samhällets alla områden och bit
för bit raserades välfärdssamhället
och sjuttitalets rättvise- och jämlikhetstänkande
På litteraturens område kom "bekännelselitteratur"
och postmodernistiska språkexperiment
Samt Stand up och Poetry Slam

När poeterna verkligen behövdes i kampen
mot ett allt värre klassamhälle kröp dom in
i salonger för inbördes beundran
och trygga familjära mötesplatser
"Politisk poesi" var nu närmast bannlyst

Men idag börjar den så smått komma igen
i nya former - för riktiga poeter har alltid
haft sitt hjärta till vänster...