Jag har länge undrat, lika länge försökt
att förstå, hur jag ska kunna ha dig som vän

Jag kan inte göra som igår, ställa upp, stanna
och prata en stund, det gör jag gärna, men i mitt
inre känns allt fel

Du är som många andra, vill gärna prata sjukdomar
men det är något jag har nog av, livet är så mycket
mer, finns så mycket annat att dela med varandra

Jag vill fånga dagen, se det lilla i det stora, naturen
är en underbar gåva, alla dofter, alla årstider har
sin egen doft, det är ljuvligt, underbart

Tänk en porlande vårbäck, den första tussilagon vid
vägkanten, där den står lyser som en sol, blåsippebacken,
så ljuvligt vacker, en äng där vitsipporna sträcker sig
mot skyn

Jag trött på alla som vill vara vän, men inte är det, jag
vill känna glädje, få vara den jag är, livet har sin tjusning
i det lilla, min plats på jorden, den har jag funnit, här vill
jag stanna kvar

Lyckan är för mig, att kunna se hur det jag sår växer
blir till glädje för den som vill stanna upp, och se sig om

Jag vill slippa pratet om sjukdomar, jag vill fånga dagen
se det lilla i det stora, ta till vara på varje ögonblick, som
jag har fått till låns, känna glädje och lycka över att ännu
en morgon få vakna, se ut genom fönstret, ta till mig den
dag som bjuder in mig på nytt



anits 10 maj 2010