Jag märkte inte att du var här
stod så nära, att jag kunnat
smeka din kind

Jag stod och drömde om ett
bättre liv, en värld utan våld
där allt är stilla och lugnt

Jag märkte dig inte, förrän
jag kände din andedräkt,
ville ta din hand, men var
för blyg

Vi stod där länge sida vid
sida, innan du frågade mig
om mitt namn

Jag såg på dig, lite rädd, en
aning ängslig, undrade vad
du ville mig

Så sa jag mitt namn, då sprack
ett leende upp, dina ögon glittrade
så det är du, som jag sett sitta
på min bänk

Jag såg på dig, så vi hade samma
bänk, bänken som jag ansett vara
min, så var vi två som delade den

Du sa ditt namn, sa brukade gå hit
till platsen som inger ett lugn, en
stillhet, som inte finns i bruset, där
i världen utanför

Min kamera var med, du såg den,
tittade på mig, tog fram din kamera
som du hade i ryggsäcken

Jag ångrar att jag inte tog ett foto
på dig, men jag vet, att vi kommer
att mötas igen, vid den vackra platsen
med utsikt över sjön och bort mot dom
alltid så vackra blånande bergen



anits 16 maj 2010