Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En natt hos mig

Mörker skrämmer mig
I mitt rum är det döden som lever
Den som inte finns där
är den enda som är närvarande

Det skrämmer mig
Att ljusa gestalter syns i mörkret
även om allt ljus är släckt
Så blir det osynliga synligt

De skrämmer mig
Den där känslan av närvaro
När jag bara vet
Och tystnaden när den hörs som mest

Det skrämmer mig
När jag hör hur möbler flyttar sig
Och kvävda andetag ekar i nattens lokaler
Jag vet ju, att ni är där

Fruktan för det som inte finns
göms i det mörker som syns
Av hemligheter kring nattens klockslag
Hör jag ännu stegen som sakta närmar sig




Fri vers av Elisabeth Johansson
Läst 191 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-05-18 15:18



Bookmark and Share


  firefire
bra skrivet om det som inte syns men känns...
2010-05-22
  > Nästa text
< Föregående

Elisabeth Johansson
Elisabeth Johansson