en människa står i skuggan av liv
har människan
valt skuggan
eller
är människan
ställd i skuggan

är kanske solglittret  alltför ytberörligt
eller kanske är solglittret skönare beskåda skåda än skenet

så ofta sätter jag mig i skuggan
inväntar
inväntar solvandring
väntar stilla
tömd

det är en utsiktsinsiktsplats
skön smeker lätt vind kind

klangspel
vindspel
ljuder stilla

just nu blommar häggen

doftvind
smeker
själ

fåglar rör vid
i ängens famn vandrar rådjur

allt grönare skimrar alltomi
alltomi
alltomi

så vackert sjunga det ordet
gång till gång
steg

stiger
solfinger in i trädkrona

ser en solstråle
varligt föra undan
löv
blad

hassel
hassel du bär
rosa blomning

så finner ännu en solstråle
ett finger vägen
viker varligt
undan löv
blad
så tillträder ännu en solstråle
ett finger
ännu ett
ännu
ännu
slutligen är hela
trädets krona fyllt avmed
medav är solhav

tusende solar uppenbaras

en björn lufsar fram humla lyfter surrar brummar
lönnen regnar blomning

himlapenslar borstar kammar rör vid solhår
målar himlamantel röd
röd eld eldröd skimran
eldrödandning
sakta
sjunker 
sol
in i havsfamn
hon ler ömhet

ömhetsvälkomnan

sol sluter ögonvingar om dagens dröm

de stunderna har jag valt
valt solsköljan
solsköljans andrum
valt solsköljans andrum ty solglittrets 
alltför ytröran berör mig illa
skenets krackeleringsyta
är skärtoner

sakta sluter kvällen
afton

vingar
om

träd är
silhuetter

klangspel
vindspel
vaggar
stilla
steg

god natt
god natt
sov
dröm

vakna i
förverkligandeljus

ögonvingar
flyger fria
en stund

så sveper jag sjalen om
tätare
sluter
dörr
om

nyckeln

nyckeln
den vet du
var den
är