I mina händer,
la någon makt jag aldrig bett om.
Makten att ta beslut som kommer såra,
som kommer skära hål i bröstet på någon.
Mig tilldelades rollen som bödel,
tvånget att hugga ut någons hjärta
för att, kanske, rädda mitt eget.

Men det är bråttom.
Om jag dröjer för länge,
med mina hugg,
förlorar vi alla våra hjärtan.

Till vilken nytta var det då?