Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det låter så enkelt men är så svårt.


Mörker och ljus

I det djupaste mörkret
såg jag
en strimma av ljus

I den ljusaste stunden
såg jag
en svart skugga

Strimman gav styrka
att leta
en väg ur mörkret

Skuggan gav skäl
att vårda
varje glimt av ljuset


Med själen i kaos
blundar jag
och njuter
av solens värme på min kind


Fri vers av desperado
Läst 766 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-11-15 14:32



Bookmark and Share

    Bodil Sandberg
En alltigenom vacker och underbart djup dikt det här...sårbarheten anas hela tiden genom raderna..men kraften känner man nära..viljan och kraften!!
2008-08-08

    Louvisa
har jag missat denna tidigare?
så vacker
fylld av hopp och utan självömkan
fortsätt njut av solens värme
och du vet väl att utan mörker kan man inte se ljuset
2005-12-12

  Rachel Roth
så fint du formulerade detta...det var tvillingsyster som tipsade mig om din dikt, har själv skrivit en kort kort idag på samma tema
2005-12-12

  Tvillingsyster
Ja! Du fångar precis hur det är! Så enkelt, klart och tydligt. Och vackert!
2005-12-12

    Mejja
Denna gillar jag! Den är finstämd och faller lätt i orden. Innebörden är djup och den tåls att läsas flera gånger - då den också djupnar än mer.
2005-11-26

    Mejja
Denna gillar jag! Den är finstämd och faller lätt i orden. Innebörden är djup och den tåls att läsas flera gånger - då den också djupnar än mer.
2005-11-26
  > Nästa text
< Föregående

desperado
desperado