Solen har bäddat in sig,
nått dagens slut.
Avvaktar morgondagen,
strålar någon annanstans,
söder ut.

Det känns som man tinar,
efter vinterns bittra tid.
Våren kom,
bringande frid.

Jag njuter om dagen,
lever i solens sken.
Låter disken stå där inne i köket,
odiskad,
ej ren.

Varför stressa och låta timmarna gå,
lämna disken,
lämna plikten,
gå ut och fyll på.

Låten solen lysa över dig,
ta in den i hjärtat ditt.
Fyll på,
ladda,
visst är det underbart?

låt plikten vara,
njut,
tänk fritt.

Kvällen ja den var underbar och skön.
Satt på balkongen med en bok,
läste, funderade och smålog.

Mia Skäringer hon fångar orden,
blandar dem i en salig kompott.
Smuttar lite vin,
smakar så gott.

Funderar på det jag läser,
känner igen så mycket av det som står.
Hon skriver med humor,
men lämnar känslosamma spår.

Hon berör på djupet,
med humorn på sin spets...
Hon berör en moders hjärta,
trots ord av hets.

Boken gömmer jag under handen min,
bokens titel,
ger mig en generad min.

Dyngkåt och hur helig som helst,
heter boken jag läser nu.
Handlar om Mia,
när hon levde som gift, ogift
och någons fru.

Handlar om livet från tonår,
och fram till nu.
Känner igen sekvenser,
från då tills nu.

tack Mia för du delar med dig en bit av ditt liv,
vilken ära,
vilket kliv.

Tack.