Varje morgon, när jag vrider på kranen
för att fylla min kaffebryggare, med rent
friskt vatten

Då känner jag en mycket stor tacksamhet
att jag kan göra det

Så har det inte alltid varit, en gång, det är
länge sedan nu, när jag fick gå ned för den
branta backen till källan med vatten

Det första jag fick göra, var att lyfta bort den
stora tunga stenen, sedan lyfta bort locket
sedan hissa ner hinken i brunnen, med en
förhoppning att få upp en hink med kallt
friskt vatten

Varma somrar som den här, hände det att
brunnen sinade, vatten att dricka fick jag hämta
någon annanstans, ofta vid en bensinmack, på
vintern när det var kallt kunde det frysa, då gällde
samma sak som på sommaren

Så var det alla dessa år, när en granne förstörde
vårt dricksvatten, gjorde det odrickbart, vi fick inte
dricka av det, inte använda det till matlagning, som
tur var gick det att använda till tvätt

Grannen trodde säkert att han skulle kunna
fortsätta, göra det som han alltid gjort och
ingen berättade för honom vad som hände
med grannens brunn och vatten

Så kom vi dit, byggde hus,började använda
vattnet i brunnen, det togs prover, vattnet
var bra just då, när proverna togs

Men så började det att smaka illa, det luktade
inte gott, nya prover togs, vi blev förbjudna att
använda vattnet, många funderingar om hur
vattnet plötsligt kunde bli så dåligt

Så kom det en dag, det var vackert väder, det
var påsk, vi satt ute på vår altan och njöt av
solen och värmen

Det var då vi såg något som rörde sig vid vår
brunn, jag som inte var så hetlevrad, gick och
tittade vad det var, och där från grannens källare
låg en slang, dragen så den låg alldeles bredvid
vår brunn

Jag gick närmare för att se vad som hände, då
kom grannen ut, jag frågade vad gör du? Han
tittade lite konstigt på mig, så sa han, det är så
att jag har översvämning i källaren, och måste
pumpa bort det

Ner i vår brunn?

Ja det har jag alltid gjort, det är ingen fara med
det, jag gick och tittade ner i hans källare, som
låg långt under mark nivå och var full av illaluktande
vatten, det var avloppsvatten det kunde till och
med jag känna

Jag bad honom ta bort slangen och pumpa sitt
avloppsvatten någon annanstans, men han vägrade
jag ringer polisen var dom ord han fick av mig, dom
kommer inte sa han, och lät slangen ligga kvar

Jag gick tillbaka till vårt hus, och berättade för
sambon vad det var, han gick in och ringde polisen
det stod inte på förrän dom kom, pratade med
oss, gick sen in till grannen, där var dom länge

Polisen kom tillbaka till oss, berättade vad mannen
sagt, att han alltid gjort så och ingen klagat, men
nu bodde vi där hade byggt hus och ville kunna
använda vattnet

Så länge vi bodde kvar kunde vi aldrig dricka av
vattnet och allt tjafs med grannen, som inte ville
erkänna att det var hans fel, var det skönt att
slippa när vi flyttade till Dalarna, och i det huset
fanns både kommunalt vatten och avlopp

Gissa om det var skönt att slippa allt bråk om
vatten och om avlopp, som bara släpptes ut och
förstörde marken, inte undra på att det blev ett
tjärr runt vissa hus där, många pumpade ut sitt
avloppsvatten på nätterna, när dom trodde ingen
såg, jag gjorde det många gånger när jag var
tvungen att gå ut med hunden

Så varje morgon känner jag stor tacksamhet
över att bara kunna vrida på kranen, vänta
på att det ska komma kallt och friskt vatten

Samtidigt tänker jag på alla dom, som bor och
lever här på jorden, utan tillgång till rent friskt
vatten, som är så viktigt för att kunna ha ett
bra och drägligt liv





anits 12 juli 2010