Det första björklövet föll idag
singlade ner i en fager dans
och nådde marken
precis framför mina sandalklädda fötter
Jag tog upp det
lade mina läppar tätt intill
försökte blåsa liv i det igen
kramade det försiktigt i min hand
för att få in värme i det
hålla kvar livet ett tag till

andas lilla löv
bort gula färg
björken står ännu kvar
du behöver inte falla än
jag vill inte bära strumpor redan nu