Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nog fan satt han där...

Kanske någon ringde på hans dörr
Kanske var han inte hemma
den dagen heller



Men nog fan satt han därinne, med alla lampor släckta
och rummet svagt upplyst av en dataskärm där ett tomt
textdokument gjorde känslan av ofullständighet fullständig.
Han satt i soffan och rökte en camel, askade ibland i en
plåtkartong från krua tahi take away, runt honom låg böcker
i små prydliga högar, mest faktaböcker, lasermannen, bob dylan
charles manson och trettioåriga kriget.
Han hade inte rullat upp persiennerna på flera veckor nu,
det var precis som om allting hade stannat upp och helt plötsligt
var det jul, han hade glömt hur det var på julen, med den där
känslan av närhet och glädje. Men han försökte iallafall, köpte
lite sill, köttbullar, dukade upp en liten julmiddag på soffbordet
och åt ganska snabbt sig riktigt mätt. tittade lite på tv men
bestämde sig ganska snart för att ta en promenad, klädde på sig varma
kläder men ändrade sig i trappan och gick in igen, hängde upp kläderna
och satte sig i soffan, han visste inte riktigt vart han skulle
ta vägen, det var trots allt jul, och lite trevligt ska man ju ha på
julen tänkte han och satte efter karl-bertil jonssons jul igång
dvd-spelaren med den fyra timmar långa porrfilmen college coeds 4,
han knäppte upp byxorna och tvingade sig själv till erektion.
Han stannade upp en kort stund och rökte en cigg för att hålla ut så
länge som möjligt, han tänkte på tomten och gröten och familjerna och
det det där fina oskyldiga, han snabbspolade filmen och letade upp en
lesbisk scen där en vit tjej i tomteluva slickade en svart tjej klädd i lackkläder i baksätet på en limosin. Han började smeka sitt kön med
de gulnande fingrarna och efter ett inte alltför långt tag kom han över
sin vällfyllda mage, han reste sig upp och gick ut för att tvätta av
sig, klädde på sig finkostymen och satte sig i soffan igen, tände ett
par ljus, tände en ny camel, andades ut och tårarna rann längs hans kinder




Prosa (Novell) av Sten Hansi
Läst 803 gånger
Publicerad 2005-11-22 00:34



Bookmark and Share


  Per Teofilusson
Det där är ju jag! Tack! Jag har ingenting att skämmas för. Ensamhet är ingen sjukdom. Per
2006-11-15

  volatile
du skriver så väl... så berörande fast att det är så rått på nåt sätt.. o jag gillar att du inte följer alla skrivregler, jag gillar folk som inte skriver som man ska utan som bara skriver som det låter i huvudet.. tankarna har ju inte direkt några regler. det har inte dina dikter heller och det är det som gör dem så JÄVLA bra. keep rockin.
2005-11-25

    fritz
jag gillar denna snubben..det krävs karaktär för att käka riktig mat när man e ensam.
2005-11-23

    ej medlem längre
En fantastisk text helt enkelt. Tack.
2005-11-22

  himlens hemlighet VIP
nä men nu kommer jag ju att drömma mardrömmar...grym gonattsaga det här...du kunde väl ha valt något om långa klippande ögonfransar, stjärnglitter och klibbig honung istället...nä trodde väl änte det...jo men i så fall...tack som fan da!
2005-11-22
  > Nästa text
< Föregående

Sten Hansi
Sten Hansi