i höstens himmelsandning drog silvervindar in
strödde bärnstensguld in i bladfägring
här och var solsiktliga granater

himlarna andades högreblå närmre turkos
sakta skred yttre fägring in

bönder plöja marker, jordemarker
fåglar plöja himlar, himlamarker
kinder rodnar av kylas klarhet

spindelmor bredde ut täcke
efter täcke
efter täcke
vaggade nynnade till sömns

i slänten i det höga gräset står en kvist
under bladdiadem synliggörs kvistens hemlighet

surrar gör det runtom
de randade vingprydda
allt sävligare

ett strutsägg
är det månne det
nej
hänget är grått
och inte synes strutsar vandra i slänten
en fotboll
är det månne det
nej
hänget är mer ovalt
och grått
är det månne
en rugbyboll
nej
inte heller det

publiken sorlar

getingboet hänger tungt
buret av smäcker kvist

jag tassar på tå
helt nära
lyssnar till surret

det var välan tur att jag såg vad detta var

vänder så blicken in i syrenbersån
in i häggens grenar

det
blir allt en fest i vårens gryning

vandrar så kringeli krangelivägen
nedför stallbacken allt närmre ån

i en liten snipa
satt gossen blå
blåste drömmande snidad pipa
seglade med ån med bäckens porlande
undvek folkhopens sorlande
stannade vid stranden den gröna
vilade i gräset det sköna
möttes av en vacker syn  
där bakom all slyn
ur solhänders glöd
stiger flickan röd
seglar gör de båda i en snipa
tackar ödmjukt vackert snidad pipa

och jag vänder kosan
hem

ber elden in i spisen
kurar värme i aftonsångens tonandestämma