Tänk att få vakna upp i tidig,

morgontimma.

Solen lyser vackert på gräsets dagg,

i luften,

morgondimma.

Känns lätt att andas in,

morgondosen

av luft och solens lena

värme som stryker mot min kind.

Så underbart att se sina barn på morgonen,

ruffsiga i håret och strålande av lycka

över vädret som finns bakom den stänga ytterdörren.

När de öppnar en springa i dörren,

fylls golvet med friska vindar,

svalkande ilningar,

som får våra nakna fötter  att reagera.

Sommaren är kvar för att stanna,

om än i svalare regi.

Tonåringen lyser starkare än solen,

när hon i mitten av september

tar på sig tunna sandaler och kortbyxor.

Känner det är kallt,

tar på en stor mössa...

och tar bestämda steg till skolan.

Vilken syn, så härligt.

En egen person som lyser upp

där sommaren börjar nå sitt slut.

underbara vackra barn- Du är en SOL

under årets alla dagar.

Hoppas ändå att du förstod,

att vi gått in i en kallare period.

Ett par strumpor är inte fel...