ängderna var ännu gräsfyllda
droppar tindrade i allt
här och var skiftade gräsets gröna till gult, gyllenguld
syrsor spelade ännu violin
rödklöver log här och var
luften andades klar

himlarna var denna dag blåskimrande med vita seglande moln
vida vingar syntes sväva

vida vingar med vackermönster
en duvhök flöt med vinden
vilade i vinden
var gång farten släppte
eller kanske andades ut rörde den ena vingen
endast den ena ty den cirklade

den gamla visade barnet duvhöken, länge beundrade de tillsammans
såg duvhöken försvinna bakom molnseglande blommor

hur kan den flyga så

den gamla såg segel såg skepp
såg fiskar
såg havens strömmar

duvhöken seglar vind
den är i vinden
den söker och den ser
blicken är riktad
blicken är en spänd båge
så dyker den ned och träffar sitt byte
älskade vackerprins
minns du hur dina armar och fötter virvlade runt
stormar
virvlande
hur hela du virvlade
var ett yrväder med regn med vind med allt vad du vill
så sade jag; knäpp dina fingrar
knäpp dina händer
så gjorde du och blev stilla

så gör duvhöken
den knäpper händerna och träffar rätt

men den har inte händer sade barnet

den gör så med
blicken