kom
gnistan i livets droppe havsvågen i flammande eld
du är
glöden i löven
och jag vill våga
låta dig
tända det i mig
som kvävdes släcktes
kom
och brinn försiktigt
sakta ta det sakta
så jag
hinner vända mig om
till liv igen
så du
och jag
får vara älska mötas
kom
ditt brinnande mod
men vet också
att jag är
VATTEN
du värmer
mig
som frös till is
som frös till vackraste av iskristaller
som frös
till upptornade
berg
i dånande islandskap
till separationer
i relationer
du släcker isbranden
från mina läppar
att vi är
eld och vatten
du som inte tror på sagan
har träffat en levande sägen
du som inte tror på natten
har klivit rakt in i en skonande dröm
du som är dagen
pressar natten tätt intill dig
aningslös förälskad
drar du det djupaste mörkret sömnen
in i din famn till ditt hjärtas bändande längtan
du som är dagen
handlingens man världens
ändå
kan det vara du
som finner
som vinner
vatten
vatten
vatten
mig
NATTEN
vad ska du eld med vatten till
din längtan är så ren
så tjusande pojkig
du starka
livserfarna man
jag kan vara ett liv
som du räddar
väcker
ännu varm
ifrån
det döda
vad ska nu vatten med elden till