Jag gick ensam

längs vägen idag

letade i dimman

efter konturer

färger

efter något fast

något verkligt

efter mig själv

men när jag tittade ned

hade min kropp blivit ett

med dimman

nästan helt utsuddad

jag mötte några figurer

som steg fram ur diset

som pratade med mig

men det var inte mig

de pratade med

det var inte jag

som svarade

det var bara min mun

som formade några ord

du slog följe en bit

gick med mig

men det var inte jag

det var bara

min kropp

som rörde sig framåt

ensam längs vägen

idag