29.9
så... ja
stilla dig mitt barn
barn av livet
barn av kärlekens hela längtan
hel i hel
del i del
jorden snurrar sig sakta sakta omkring din innersta längtan
ditt högsta ljus bevarar
självet
intakt
från den förödelse vardagen nöter
all oförståelse som du möter
vårt älskade egna barn
du barn av ljuset
du barn av leken glädjen buset
vi ser dina serpentiner
vi hör alla dina ännu ofödda fosterskratt
vi ser glimtarna i dina ögon
ännu inneslutna i skydd
i väntan
under välvda ögonlock
tiden brister snart
alldeles strax
ut
i glädjen
glädjen bänder vill och lyckas
bana sig fram
helt oförskräckt
av alla mörker tinnar tornen
som skapas i kulissernas värld
hela världen bevingas av vita fåglar
och blåhimmel breder ut sig
överallt
gröngräsen lenar allas barfotafötter
äntligen
finner människor varandra
hand vid hand
ögonglädjen tänds när blickar
finner blickar
livet ser sin egen glädje i
mångfaldens var och en
hur kan själva andningsluften
porla
men så gör den
den porlar lyckosyre
för alla syrsätter varann
allt och inget
har ingen fara
för allt är väl
och allt har varann
i slutet av sagan
och redan
i början av nästa
har precis alla
och allt
varann
och så
fanns det aldrig
någonsin några
som blev
utan