Jag minns
att jag slutade andas
satt stilla
satt så
en lång stund
och sedan lite till

Sedan kom andetagen
tillbaka
jag vet det för jag kände dem
hörde dem
jag vet inte om jag såg igenom
alla tårarna
men jag andades
med en tung rytm
långt ner i magen
och jag tänkte

Jag skulle kunna gå upp i paniken nu
jag skulle kunna ha jättemycket ångest och andnöd
och ringa och gråta och hota
eller så låter jag bli
för klockan är halv ett på natten och jag behöver sova
och ta igen en veckas
förlorad sömn

Så jag satte igång cd-spelaren
och musiken spelade med rytmen
av mina andetag
låg så en lång stund
och sedan lite till
och tårarna hann nog nästan torka
innan jag somnade.