NEEEEEEEEEEEEJ

Jag skall döda varje cell av kött eller tanke

torr utlösning, det rena hatet

med mina ögon

sen är det din flammande sköra ande;

sten mot, vit, sten, krossar dina skallars ben

jag sparkar på dig, och tårarnas missfostrade kristall

skrattar sönder dina ögon

och det har blivit en princip att slå sönder

allt som förtjänat det; jag vill bara vara god

mot de goda, och de uppfattas oftast som onda

eftersom de inte är som de goda,

ni förstår precis vad jag menar

det är ju bara så;

skrek apdrömmen och vaknade i sömnen

din hjärna på golvet
inte direkt ful
allt ser mer ut som en karikatyr eller

koliken i graven

jag kan se ansiktet - där lyser något,

som en apa, eller vad sa du, medmänniska?

Dvs den skrattande ollontoppen

inställsamheten, undantaget

som bekräftar barndomen.

Och därför: jag måste spotta i det

för att det är så;

och nej det gör mig inte lycklig

och ja det det är min fulla rätt

att förstå och göra det ändå.

Allt som andas måste bort;

du, ja, som sitter där och åker moped

och säger bög och hora, fy fan

ditt struphuvud skulle passa utmärkt i mina händer.

Nej jag har inga drömmar och känner ingen skräck

och ja, jag kan inte känna lycka

hur skulle jag kunna veta det?

Hur skulle jag någonsin kunna bli så dum?

Som stenålderskön, impotenta munnar

ingen omtänksamhet kan förkläda kroppens läder

luften ur lungan fräter skiten ur levern

det är inget mer med det.

som formar menlös rimfrost,

jag skall döda er

i badkaret

ryker det om organen,

jag slet dem som gummiband ur kropparna

betydelselöst

att skära sig snitt i magar för att ejakulera.

Jag tycker man får göra precis som man vill

så länge det skadar någon annan

jag tycker ingenting, det är idiotiskt

det är just det att såra de levande döda

"medmänniskoaporna"

med långa vassa giftiga spjut

som ter sig som i alla fall en antydan till en känsla

för den utanförsamhälleliga varseblivningen.

Men

jaja, ok,

precis, vilken röst,

den, ok, jaha

det hör

de patologiskt narcissistiska tillstånden

till

att: ingenting.

"I am loner

i am a sorry entertainer"

-Önskas socker till kaffet

-käften hora, känn det kalla, sug geväret;

Ända in i arslet

för att vara ärlig

hur i helvete

kan man vara ärlig?

Kan jag inte bara

få vara liten,

men skulle jag bli stor?

Euforispringa

över de daggvåta sommarängarna

med min egen,

den lilla lilla

söta pojksnoppen

i munnen,

den växer jag växer

men,

ja,

ok,

nu,

partiklar lever!

Allt andas

alla andetag, tusen frågetecken

onödigt i onödan

klockan är tidlös, flugsvamparna växer

i själens svarta ruta 

inget

tar slut,

inget

är svårt när det är lätt

man är

utvecklingsstörd

när man

lär sig hur blodet rinner

och känner

du någon i min stad

som kan komma

i mig

och fixa mina knåskålar

med järnet?